Barnbidraget bör avskaffas.

Barnbidraget bör avskaffas och istället för ett generellt bidrag till alla familjer med barn upp till 16 år ska pengarna användas till de familjerna som verkligen behöver ett extra bidrag för att klara sig. 

Med risk för att låta som en konservativ som vill minska bidragen av den anledningen att staten ska vara så minimal som möjligt hävdar jag att barnbidraget i nuvarande form bör avskaffas och ersättas av ett behovsriktat stöd. 
Det finns dock en annan anledning till varför jag tycker bidrag endast ska gå till de som verkligen är i behov av det. Nämligen den att pengar som delas ut till individer som inte är i akut behov av dem oftast konsumerar upp dem. Och det är möjligtvis bra i det korta perspektivet, konsumera oss ur krisen som riksbankchef Stefan Ingves och förre finansminister Anders Borg hävdar, men i denna värld är sällan det som är bra i det korta perspektivet hälsosamt i ett längre perspektiv. Vi kan möjligtvis höja landets BNP genom att fortsätta ge ut bidrag till människor som inte är i behov av det och att de på så vis bidrar till att företags kvartalsrapporter visa svarta siffror istället för röda. I ett kort perspektiv är det som sagt kanske positivt för många, men i längden är det katastrofalt för ekosystem och den biologiska mångfalden.
Som jag påpekat tidigare måste vi helt ändra system till ett som inte bygger på konsumtion. Eller åtminstone konsumtion där vi plockar ut mer än vi ger tillbaka. Det håller inte att jordskorpan töms på resurser i snabbare takt än det tillförs nya.
Därför ska staten bidra så lite som möjligt till att detta händer. Och då bör barnbidrag endast utdelas till familjer som är i absolut behov av det.
Vi bör även se över räntebidraget till bostadslån. Av en del kallat ränteavdrag - av den enda anledningen att avdrag låter finare än bidrag. Men i själva verket är det ett bidrag som bidrar till höjda bostadspriser och även högre vinster för bankerna, då kunderna, på grund av höga bostadspriser som drivits upp av räntebidraget, tvingas låna mer än de hade behövt om inte räntebidraget funnits där. Vilket bankerna förstås jublar över då det är staten som ger bidraget medan det är banken som tar in räntan på kundens lån som blivit högre på grund av bidraget. I viss mån bidrar räntebidraget även till ökad konsumtion, (läs ovan - ohållbar konsumtion) då pengarna som egentligen borde gått till bostadslånet kan frigöras och konsumeras upp av medelklassfamiljen som av staten stöttas med 32 miljarder vilket var kostnaden för räntebidraget 2012.
Tillsammans med barnbidraget som är på ungefär 25 miljarder blir kostnaden för dessa två bidrag ungefär detsamma vad integration 16 miljarder och rättsväsendet 40 miljarder kostar staten varje år.
Man ska möjligtvis inte ställa kostnader mot varandra och sociala bidrag kan visst behövas. Men i så fall tycker jag bidrag ska vara riktade och inte så generella som räntebidraget, alla som lånar kan använda det, såväl rik som fattig, eller barnbidraget som är lika stort om du så är miljonär eller ensamstående lågavlönad förälder.