onsdag 4 februari 2015

Toyotafieringen av samhället

Allt kan inte mätas

Sen 1980-talet har ett projekt att dela upp samhället mellan det mätbara och det icke mätbara pågått. Det märks kanske tydligast inom utbildningsväsendet.


Skillnaden mellan bildning och utbildning är oftast inte glasklar men det skulle kunna gå dra en linje mellan folkhögskola och universitet/högskola. Där det förra skulle vara bildning.
En annan skiljelinje skulle kunna vara mellan det mätbara och det omätbara, där utbildningen mäts med framförallt betyg och där jämförelsen med andra är en ingalunda betydelselös del. Till skillnad mot bildningen där det personliga lärandet är i fokus och jämförelsegrunden irrelevant.

New public management, NPM, är något som spelar en stor roll i dagens samhälle och började som ett arbetssätt för att minska kriminaliteten i amerikanska städer i allmänhet och New York i synnerhet. På åttiotalet präglades staden av brottslighet och för att stävja den infördes ett mätsystem där antalet kontroller av medborgarna skulle räknas och jämföras för att effektivisera polisens arbete. Detta blev senare något som framförallt biltillverkaren Toyota tog efter och vidareutvecklade för att passa industrin.

Under nittiotalet och 2000-talet blev begreppet allt vanligare. Allt skulle helt plötsligt kunna mätas och jämföras för att kunna effektiviseras och det gällde inte bara inom polisväsendet eller industrin. Även den offentliga sektorn som i många fall hade blivit privat skulle kunna mätas och jämföras. Blöjor började vägas hos vårdtagare och hemtjänstpersonal klockades när de duschade sina patienter som nu även hade övergått till att bli kunder på en marknad. En bransch som genom privatiseringen nu kunde konkurrensutsättas och där de nya mätmetoderna gjorde sektorer till antingen effektiva och lukrativa att investera i eller ineffektiva och oattraktiva för marknaden.

Inte heller skolan kom undan NPM:s metoder och där infördes i början av det nya seklet PISA-mätningarna där OECD-ländernas 15-åringar skulle mätas i naturvetenskap, matematik och läsförståelse för att sen jämföras med varandra. Med tiden blev PISA-mätningarna allt viktigare och länderna som hamnade i botten kunde förvänta sig en stagnerande framtid.

Samtidigt som mätandet och jämförandet trängde sig allt djupare in i samhällskroppen så fick det omätbara en allt mindre roll i samtiden. Folkhögskolor med bildandet i fokus och där proven inte existerar fick minskade anslag. Estetiska linjer på gymnasium fick färre elevplatser och de lärarledda timmarna på universitetens humanistiska linjer minskade i antal.
Samhället toyotafierades - delades upp mellan det som gick och mäta och det omätbara. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar