Enklare att vara höger

Är det viktigt att leva som en lär. Kan exempelvis politikern vara ett rötägg om det är vad som förväntas av den. Hänger tillförlitligheten på hur någon agerar snarare än vad som sägs. Är det på så vis mycket enklare att vara en blå politiker där inte samvetet utan snarare en rationalitet bestämmer hur beslut ska fattas.

Hur trovärdig blir Göran Persson i historieböckerna när han plötsligt blir storgodsägare i slutet av partiledarkarriären. Ska en socialdemokrat kunna leva som den 10 procenten rikaste och samtidigt kunna vända sig till de 90 procenten där egen mark begränsar sig snarare till trädgården än en 13 miljoners herrgård. 

Hur blir en miljöpartistisk frontfigur som flyger hem till familjen de flesta helger och på vardagarna vill lägga ner flygplatser vederhäftig. Om de sen målar sin båt med tveksamma bottenfärger och säger sig vilja värna Östersjöns bräckliga ekosystem, så blir den gröna politiken kanske urholkad när inte ens koryféerna själva lever upp till väljarnas förväntningar.

Blir en politiker endast trovärdig när hen lever som hen lär. Måste orden följas upp av en handling i samma anda. Blev exempelvis Gudrun Schyman den felande länken, som gjorde vänsterpartiet till ett 12 procent parti, för att hon tilltalade den mest mest utsatta människan i samhället när hon kom ut som alkoholist. Levde hon som sina väljare och därmed tilltalade massan?

Partiet som talar till vårat samvete och känslor måste kanske själva ha mycket godare företrädare än en politik som endast bygger sitt resonemang på rationalitet. Finns det forskning som visar att ett visst antal människor börjar jobba ifall det blir svårare och vara arbetslös så är det kanske enklare att införa för dem än för den sidan som ser individen som drabbas av samma politik.
Samma sak är det för den politikern som slipper se för att hen har näsan i budgetsiffrorna och där lyckas räkna ut hur mycket landet sparar ifall vi begränsar invandringen si och så mycket.

Jag fick dessa tankar om trovärdighet i veckans ETC-helgbilaga där Stina Oskarsson berikande beskriver hur olika falanger har kapat kritiken mot konsumtion att endast handla om miljöfrågan. Hon menade även att det själsligt är nog så viktigt att vi begränsar vårt konsumtionssamhälle, där stressen att ständigt vara uppdaterad med den senaste prylen försvårar för människan att vara människa.
Problemet för tidningens trovärdighet var att på samma uppslag som krönikan så proklamerar de för en bisarr pryl från sin eget varuhus, nämligen en basilika odlare som de med hjälp av ett barn i annonsen kränger för endast 1959 riksdaler. Jag gissar på att den kan sälja bra inom vissa hipster kretsar bland överklassens Södermalm.

Så,kan en vänsterpolitiker endast vara som José Mujica för att ses som övertygande. Han är Uruguays nuvarande president och var en tidigare gerillasoldat som kämpade mot militärdiktaturen i landet. Nu bor han på ett anspråkslöst vis då han vägrat flytta in i presidentpalatset och istället bor kvar på den lilla familjegården och odlar tomater som säljs på den lokala marknaden. Han skänker bort 90 procent av den jämförelsevis ganska knappa presidentlönen på cirka 90.000 i månaden kr.
Han säger att han vill leva som sina väljare och gör det på det stora hela i Sydamerikas mest välmående land.
Är det endast att efterlikna José Mujicas levnadssätt en vänsterpolitiker  kan få förtroende - genom att visa genom handling att det hen säger lever hen upp till.

PS. Johan Ehrenberg som är ansvarig utgivare på ETC ska ha all heder för att han besvarar kritiken som jag framför och som fick mig att skriva det här blogginlägget. Han ger mig ett mycket tänkvärt svar långt ifrån alla förskrivna automatsvar som men oftast får när man mejlar en politiker. 
Den gode Johan Ehrenberg skriver bland annat. "Såna här produkter, liksom solcellsvattnare, LED lampor och soldrivna fläktar är ngt vi visar och säljer för att ge idéer om alternativ. Jag tror t.e.x. vi gjort mer för LED lampans utveckling än någon annan aktör i landet".
- Jag förstår inte varför man ska vara emot sån utveckling skriver han också. Och det är ju beundransvärt om tidningen vill vara med och stötta en utveckling mot hållbarare produkter som han dessutom skriver inte är lönsamma för tidningen. 
Jag är ju dock tveksam ,och har tagit upp det i tidigare inlägg, till ifall vi kan minska utsläppen och den ohållbara livsstilen genom att konsumera oss ur den. Nya prylar kräver alltid en marknad och de är aldrig nya särskilt länge. Skulle vi exempelvis byta ut alla bilar mot en miljard elbilar skulle dessa snart vara omoderna och det skulle finnas ny teknik som skulle kräva att en miljard till nya bilar skulle tillverkas - Jevons paradox - förbättrad teknik gör oss inte till energisparare utan istället tvärtom.