söndag 11 januari 2015

Nobelpriset används för att rättfärdiga krig.

Malala blir slagträ.

Förra årets fredspristagare Malala  Yousafzai utnyttjas av USA i deras så kallade "War on terror".

Efter 11 september attacken gick USA in i Afghanistan och det dröjde inte länge innan de försökte rättfärdiga sin kamp med att sprida ut budskapet "Alla flickors rätt till skolgång" Varje "Collateral damage" ungefär "mord av misstag" som ifrågasattes försvarades med "Att om vi skulle dra oss ur så skulle flickor inte kunna gå i skola".

Drönarkriget

Nu har USA plockat hem sina fotsoldater från området för att istället fortsätta från luften med deras obemannade så kallade drönare. Något som gör det mycket enklare med ett flerfrontskrig i och med att man inte behöver begränsa sig till landgränser på samma vis. Dessutom ett krig där ingen går säker. När som helst kan det dyka upp en stålfågel i skyn och det är alltid fågeln som ser först. Det är den joystickförsedda föraren som bestämmer över liv och död. Inte sällan sitter samma förare i ett ombonat rum långt ifrån skådeplatsen, kanske med en cola sippande i ena handen.
Det räcker att du sitter i en bil med fel, eller enligt USA:s underrättelse, rätt registreringsskylt för att bli en måltavla för joysticken. Du behöver inte ens se ut eller agera som en misstänkt terrorist för att bli offer för USA:s högteknologikrig. Som jag berättade igår räcker det med att vara ute och plocka ockra med sin farmor för att bli beskjuten.

Kriget kan fortsätta

Malala attackerades när hon satt i en buss av pakistanska talibaner för att hon motsatte sig förbudet att flickor inte fick gå skola. I vissa delar av Pakistan som gränsar till Afghanistan styr Talibaner med sharialiknande lagar som begränsar flickors liv. I dessa trakter flyger USAdrönare och när himlen är molnfri, då det är lättast att flyga de något svårmanövrerade farkosterna, så kan ingen känna sig säker. Terrorister kan gömma sig överallt enligt USA:s något paranoida underrättelseorgan. Och kriget kan fortsätta utan några konsekvenser för deras "collateral damage" för de har fortfarande samma anledning att sprida sin "Flickors rätt till skolgång propaganda" Nu med Malala som "bevis" för hur det skulle gå om inte vi från den fria världen var där och tog vårat ansvar.
Ingen skugga ska falla över Malala, jag tror hon är en sann kämpe för flickors rätt till skolgång. Det är bara det att västvärlden utnyttjar hennes tragiska öde för att rättfärdiga sitt smutsiga drönarkrig som skördar så många oskyldiga offer.      

lördag 10 januari 2015

Vem är värd mest..



Det mördades visst nära 2000 människor av Boko Haram tidigare i veckan. Om det nu var människor vill säga, åtminstone inte lika värdefulla sådana som de i Paris.

Malala anfallen av ondskan Nabila av godheten.

Medielogiken är som vanligt mycket svår att förstå. Boko Haram som just betyder att böcker/kunskap är haram, alltså mot gud. Fel böcker får man anta, för koranen går nog bra. Människor i norra Nigeria som försöker leva sina liv så gott det går slaktas och/eller rövas bort av Boko Haram för att de inte är gudfruktiga. Men att en hel stad har jämnats vid marken och uppemot 2000 människor bragts om livet får bara notiser i nyheterna. För de var ju inte västerlänningar men likväl som Charlie Hebdos medarbetare är de offer för några som vill begränsa kunskap och yttrandefriheten.

En annan som drabbats av våld som inte räknas är Nabila Rehman. Hon var ute med sin farmor och plockade ockra när en amerikansk drönare dök upp och sekunden senare var samma farmor död och Nabila Rehman psykiskt drabbad för livet får man anta. Malala Yousafzai som tilldelades fredspriset attackerades av talibaner medan Nabila Rehman drabbades av väst. Där är förklaringen till att varför det endast dök upp fem kongressledamöter för att lyssna på Nabil Rehman när hon vittnade i USA:s kongress. Endast fem av drygt 400 möjliga ledamöter kände alltså något ansvar för USA:s imperialism
Sju barn skadades och Nabila Rehmans farmor mördades under drönarattacken och USA har fortfarande inte visat sig villiga att be om ursäkt. 

fredag 9 januari 2015

Dubbelmoral bland etablissemanget!

Pippis pappa inte yttrandefrihet?

Yttrandefrihet ett maktmedel.

Vi bor i ett land med yttrandefrihet, precis som Frankrike. Yttrandefrihet som just nu manifesteras att den är värd att slåss för. Över 80.000! poliser och övrig våldsmonopolisering har satts in i kampen för yttrandefriheten i Paris och däromkring.
Bevisligen kan yttrandefrihet skapa våld, tvärtemot vad många nog vill föreställa sig.

Yttrandefrihet för alla?

När journalistiken angrips får vi alla veta att det är yttrandefriheten som ska skyddas framför allt. En yttrandefrihet som gärna refuseras när det gäller konst och journalistik som behandlar frågor rörande etnicitet. Tintin i Kongo, Pippis pappa som var kung eller dockan i Kalles jul som några exempel. Men när det kommer till religion så finns det inget som motsätter sig att man smädar så att människor blir kränkta. Vi hade Ecce Homo 1998 som var en fotografisk utställning som tog upp bibliska situationer i en modern tappning. Då fanns det människor som kände sig förorättade men trots det var det inget som refuserades. Och nu finns det förespråkare som vill att Charlie Hebdos teckningar ska publiceras överallt trots att det bevisligen har kränkt många människor. Eller som yttrandefriheten tar sig uttryck i Växjö kommun där en tant som ingår i en mobb, riktar ett slag med handväskan mot en demonstrant, ska hyllas genom en planerad staty. (Hon har blivit förevigad i ett mycket uppmärksammat fotografi och det är från den bilden kommunen tycker tanten ska lyftas ut och bli till sten.)

Moralisk yttrandefrihet!

Missförstå mig rätt - jag är givetvis för yttrandefrihet men vi måste inse att det är en väldigt stark kraft och att människor kan känna sig förorättade på alla möjliga vis och att allas känslor måste vägas med samma vågskål. Yttrandefrihet får oss ofta att tänka i nya banor och kollektivet att komma fram till dess gemensammas bästa. Och då gäller det förstås att yttrandefriheten är likvärdig för alla grupper i samhället. Såväl de religiösa som de etniska. 
Om Pippi var för yttrandefrihet vet jag inte, men jag skulle gissa att hon tyckte alla skulle få säga vad de vill. Och gärna genom att hitta på egna ord att säga det med.