Höghastighet utan höghastighet

Ingen ny räls behövs

• Det ska byggas höghastighetsjärnväg genom Sverige. 

• Kommunerna utmed tänkta dragningar av spåren profilerar sig på alla tänkbara sätt.

• Tågen skulle kunna gå lika sakta som nu o komma fram lika snabbt som snabbtåg.

Höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm, Malmö och Göteborg är planerad att tas i drift i början av 2030-talet. Snabbtågen är tänkta att frakta stockholmarna till Malmö på två och en halv timme och göteborgarna ska klockas in på 2 timmar jämt till huvudstaden. Detta är den största infrastruktursatsningen sedan 1850-talet då den nuvarande stambanan byggdes. De två helt nya parallella spåren som ska klara tåg i hastigheter av minst 320km/h kommer kosta åtskilliga hundratals miljarder. Den nuvarande stambanan från 1800-talet skulle inte klara av belastningen av snabbtåg och att rusta den för framtiden verkar ingen politiker intresserad av. Utom en...

Snabbtågen är inte bara ett nationellt särintresse för rikspolitiker. Ute i regionalpolitiken är ämnet en kanske ännu hetare fråga. Framförallt i Kronobergs län. Där det finns två olika lobbyorganisationer. Stambanan.com som vill se ny höghastighetsjärnväg jämte nuvarande stambanan. Och europakorridoren som verkar från Ljungby och vill se dragningen på den kortare sträckan utmed nuvarande E4:an som passerar just Ljungby.
I Växjö driver dessutom kommunalråd Bo Frank en egen linje där han vill att tågen ska vika av från stambanan och ta en lov runt universitetsstaden Växjö.

Argumenten från Ljungbys håll är att snabbtågen rimligtvis bör ta den snabbaste vägen. Från Växjö svarar de att tågen bör passerar där störst befolkningsunderlag finns. Där håller supportrarna från Kalmar och Karlskrona med. Vidare hävdar de att Ljungby inte kommer få någon station för snabbtågen som endast stannar på stora orter. Linnéuniversitetets rektor vill även han ha snabbtåg till Växjö för att kunna utveckla sitt lärosäte.

Från Alvesta skrivs det sansade debattartiklar om vikten med att inte förfula landskapet och skapa nya barriär i form av en höghastighetsbana. Därför bör rimligen rälsen läggas jämte redan existerande barriär. Alltså bredvid nuvarande stambanan menar lobbygruppen stambanan.com.

Alla är alltså eniga om att nya banvallar för hundratals miljarder ska byggas. När det egentligen är onödigt då det finns teknik som skulle kunna frakta stockholmarna lika snabbt på den gamla rälsen.

Hösten 2014 lämnade den förra partiledaren för sverigedemokraterna och nuvarande riksdagsledamoten Mikael Jansson in en motion som fick titeln "Alternativ för höghastighetståg". I motionen hävdar Mikael Jansson att tekniken DD-tåg, Direct Docking train bör utredas som alternativ istället för höghastighetståg.

DD-tåg är tåg som dockar vagnar i farten och alltså aldrig stannar vid någon station. Därmed går det hålla en jämn medelhastighet och tåget skulle kunna färdas i 200km/h på de gamla banorna och ändå vara framme samtidigt som ett snabbtåg.
Tekniken erbjuder dessutom många fler fördelar såsom en jämn fart, den kan plocka upp passagerare vid obegränsat antal stationer utan att sabba tidtabellen, energisnålare på grund av inga start och stopp och dessutom är en lägre medelhastighet detsamma som en säkrare transport.

Och den absolut främsta anledningen varför DD-tåg-tekniken borde finnas med i debatten är förstås att tågen skulle kunna färdas på redan existerande järnvägsräls med allt vad det skulle kunna innebära av sparade pengar och sparade restimmar då denna tekniken skulle kunna införas snabbare då rälsen redan är lagd.