Iphonen blir smycke

Form framför funktion

Teknikbranschen är på väg in i ett paradigmskifte. Att skifta från att sälja framförallt på grund av ny revolutionär teknik till att kränga prylar med hjälp av framförallt design och marknadsvärde. Därmed kanske även deras tveksamma tillverkningsprocess kommer kritiseras hårdare.

Modebranschen eller rättare sagt klädbranschen har länge varit en bransch som har inriktat sig på att sälja med form framför funktion. Det är egentligen endast de senaste åren som klädbranschen satsat stort på funktionella produkter.
Form framför funktion har visat sig vara en lönsam business. Åtminstone för vissa av företagen. De som har knutit till sig goda designers och vassa marknadsförare har dragit en vinstlott.
Företag som tidigt var ute med att göra funktionella plagg framför estetiska gick ofta under eller nischade sig till smala samhällsintressen. De få som har överlevt som svenska Fjällräven har på senare tid fått ett uppsving när nu modet talar om att det som kännetecknar funktion numera är inne. Därmed så utvecklas också funktionsplaggen till att bli allt mer funktionella. För helt plötsligt finns det business i att vara mest funktionell.

I motsats till klädbranschen har teknikbranschen genom alla tider sålt med hjälp av funktion. Teven har fått färg, blivit lättare, smalare och med att nu innefatta teknik som en dator. Samtidigt har telefonen blivit sladdlös, bärbar, internet- och kameraförsedd. Alla slags möjliga maskiner har numera blivit skärmförsedda. Tekniken har utvecklas i racerbilsfart och den nya modellen har alltid innehållet något revolutionärt och nytänkande.

Teknikutvecklingen som har sålt maskinen har samtidigt varit hämmande för försäljningen. Varje ny pryl var tvungen att innehålla ett tekniksteg för att kunden skulle känna att det var meningsfullt att uppdatera.

När klädbranschen endast behövt ändra lite på designen var teknikutvecklaren tvungen att forska fram ny och dyr teknik för att kunna hävda sig på marknaden. Teknik som i många fall varit användbar för det stora flertalet av köparna. Därmed har den smutsiga och omoraliska framställningen av exempelvis en smart telefon oftast kunnat försvaras med att den nya tekniken fört något gott med sig för mänskligheten.

Det har istället oftast varit HM, Zara, Wallmart och liknande multinationella klädföretag som fått sitta på skampåle i medierapporteringen om smutsig o etiskt tveksam tillverkning av respektive produkter. Teknikbranschen har möjligtvis kritiserats för undermålig återvinning. Men då har det snarare varit en skamlös återvinningsindustri som fått kritik.

Men numera marknadsför teknikbranschen mycket mera en livs eller modestil när teknikprylen ska säljas. Det är inte den fräcka tekniska nyheten som framhävs utan istället designen och märket på prylen som är det allra viktigaste.

Så varför denna utvecklingen då?
Det är förstås mycket billigare att byta ut chefsdesignern än att utveckla en ny teknik. Att sälja exempelvis en ny telefon på gammal teknik är förstås en bättre business rent ekonomisk än att lägga forskningsmiljoner på ny teknik som konkurrenten ändå kommer ha i sin nya modell månaden senare. Dessutom kan marknadsförarna inom teknikbranschen nu koncentrera sig på att sälja en modeaccessoar istället för en funktionell produkt.

Vilket för med sig att så fort kvoten är såld på en viss produkt räcker det att byta design och sen kränga den nydesignade produkten med samma funktion en gång till. Det här är inget nytt för klädbranschen, där har en tröja varit en tröja länge. Byxorna har trollats bort från lagerhyllorna endast genom att ändra lite i skärningen eller i färgnyansen. Marknadsföringsavdelningen har ändrat i vad som setts som snyggt i allt snabbare takt allt eftersom butikerna har blivit fler och shoppingen blivit ett folknöje. Modet har blivit en folksport och det som var inne igår är ute imorgon.

Detsamma händer alltså nu inom teknikbranschen. Modet på vilken teknikpryl som är inne ändras i allt snabbare takt. Och har ingenting och göra med ifall prylen har en ny teknik.

Så det som tidigare har kunnat försvars med att vara en god sak för mänskligheten kommer nu hamna i samma träskmarker som klädbranschen varit i. Där endast ett habegär stimuleras och utvecklingen av samhället begränsas till minimum.  Teknikutvecklingen som tidigare utvecklade medborgarens hem är nu satt i "snooze" läge. Framtiden får utvisa ifall kunderna köper utvecklingen mot mer design på bekostnad av tekniks evolution.